Kommentar till ”Kvalitetsbaserad resursfördelning – Vidareutvecklat förslag till ny modell”
27 juli 2022
De statliga forskningsfinansiärerna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova fick i januari 2022 i uppdrag av regeringen att vidareutveckla den modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och undervisning på forskarnivå som myndigheterna redovisat i juni 2021. I instruktionen från regeringen ingick att uppdraget skulle genomföras i dialog med universitet och högskolor. Vidare framhöll regeringen i uppdragsbeskrivningen att ”Modellen bör utformas så att den arbetsinsats som krävs för genomförandet hålls begränsad. Det gäller såväl forskningsfinansiärernas som lärosätenas arbetsinsatser, både för kärnverksamheten och för administrationen”. Uppdraget slutredovisades för utbildningsdepartementet den 1 juni 2022 med rapporten ”Kvalitetsbaserad resursfördelning – Vidareutvecklat förslag till ny modell”.
Forskningsfinansiärerna har löpande under våren fört dialog med SUHFs presidium kring modellens utformning och vid ett tillfälle, den 8 april, genomfört ett större dialogmöte med ledningspersoner från samtliga medlemmar i SUHF. Från SUHFs sida är vi tacksamma för att forskningsfinansiärerna visat stor vilja till att föra en konstruktiv dialog under modellens framtagande. I dialogen har vi framfört ett antal ståndpunkter som finansiärerna beaktat och som nu återfinns i modellen. Det gäller bland annat följande:
1. Endast en ansökan per lärosäte ska lämnas in, men denna kan innehålla flera förslag till delprofiler;
2. Profilområdena ska inte på förhand vara definierade i utlysningen utan utformas av lärosätena;
3. Bedömningen av lärosätenas profilområdesansökningar ska vara framåtsyftande.
I dialogen har vi också diskuterat övriga delar av förslaget till ny modell och där haft synpunkter som finansiärerna valt att inte beakta. Det gäller huvudsakligen modellens förslag på bedömningsgrunder samt hur bedömningarna av lärosätenas ansökningar om profilområden ska genomföras.
Beträffande bedömningsgrunderna anser vi att finansiärernas förslag är alldeles för detaljerat. I dialogen föreslog vi att endast den övergripande frågeställningen, huvudfrågan, var tillräcklig för att genomföra bedömning av ansökan. De vägledande frågor som nu återfinns i modellen kan verka normerande och därmed motverka syftet att lärosätena själva definierar och utformar sina profilområden.
När det gäller utvärdering av profilområdesansökningarna föreslår finansiärerna att bedömningen ska genomföras av en panel bestående av ca 10 personer, och att panelen kan få stöd i bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten av 2-3 externa experter per delprofilområde. För att underlätta rekryteringen av dessa externa experter föreslår finansiärerna att lärosätena ska skicka in en föransökan där de övergripande delprofilerna som kommer att ingå i ansökan redovisas.
Från SUHFs sida är vi mycket kritiska mot såväl modellen med externa experter som mot ansökningsförfarandet i två steg. Vi menar att en rätt sammansatt bedömarpanel kan göra en övergripande bedömning av ansökningarna, givetvis med beaktande av den vetenskapliga kvaliteten, utan att panelen behöver stöd av externa experter (jfr. det finska PROFI-systemet). Med 2-3 externa experter per delprofil riskerar modellen att bli en administrativ koloss vilket medför att en mindre andel basanslag kommer forskningen tillgodo. Ett ansökningsförfarande i två steg innebär också en extra stor tidspress och arbetsinsats på lärosätena. Båda dessa förslag rimmar illa med regeringens direktiv om att den ”arbetsinsats som krävs för genomförandet hålls begränsad”.
